Nu gör vi det här

Min formsvacka är påtaglig men tur det finns bra och supereffektiva Anna-Lenor som kan det där med att muntra upp, peppa och få en att se framåt. Tack! :)

För framåt ska jag.. Hemlängtan är enorm för att vi är nära nu.

Nära den stora flytten hemåt. 

Jag ska bara stå ut, packa och köra 150 rakt fram och fan inte titta tillbaka. 

Nu gör vi detta!

En månad. Det fixar jag. Jag måste fixa detta. DET ÄR SÅÅÅÅ ENORMT MYCKET ATT GÖRA. 

Packa, umgås med så många som möjligt, packa, jobba, packa, ha middagar och personalfester med jobbet, packa, knytkalas med de bästa, packa avtacka de som går i pension på jobbet, packa, klassåterträff, packa, mamma och pappa på besök, packa, eventuellt träffa våran föräldragrupp, packa, familjedag med Sveas förskola, packa, examen... Och sen..

Sen kan vi flytta. ;)

Herregud.. MajMånad kommer vara intensiv. Intensiv som fan!

Men det är värt det!

Allt är värt det.

Vi, jag och familjen är värd detta. :)

Nu kör vi!

Puss /Mama Linda 

Saknar

På senaste tid har jag börjat sakna väldigt många saker/personer/platser samtidigt..

Jag hatar att känna saknad. Lite saknad är väl okej.

Men när den börjar ta över så är det inte kul längre.

Just nu saknar jag Tomas, jag saknar att ha tid där vi båda två kan vara tillsammans med vårt barn..

Vi jobbar om varandra väldigt mycket.

Jag saknar mamma, pappa, vännerna och Norrbotten..

Jag saknar en lättare vardag. Jag saknar enkelheten. 

Jag saknar orken.. Jag saknar drivet som jag ofta har.

Jag saknar mig själv.

Men jag har gett mig fan på att Linda ska tillbaka.

Saknaden ska bort. 

I juni ska den bort. 

Så här kan man ju inte hålla på.

Nä. 

Puss /Mama Linda 

Slut på veckan

Arbetsveckan är slut och fredagen är här. Grymt skönt.. Men samtidigt lite trist.

Gubben jobbar helg och natt. :( Blä..

Men men.. Det är bara att göra det bästa av situationen. Jag och Svea får dra ut på egna äventyr. ;)

Ikväll har jag haft tråkigt i min ensamhet så jag roade mig själv med en liten filmserie på instagram. :) haha..

Temat var: sånt jag tänker på!

Riktigt roligt.

Jag är en sån som gärna bjuder extra på mig själv. Mest för att visa att det är lugn att driva med sig själv, tänja lite på "gränserna" och vara lite "to mutch". :)

Det finns en ram att hålla sig innanför.

Men det har jag ingen lust med.

Kikar gärna utanför boxen. Och mår jävligt gott medan jag gör just det.

Jag har inga problem med att bjuda på ett skratt. Och om ni skrattar med mig eller åt mig spelar heller ingen roll. :)

Jag trivs bra med mitt knäppa och knasiga jag. Och det är huvudsaken.

På instagram heter jag @mopsmorsan.

Kontot är låst. Men skicka en förfrågan bara så får du hemskt gärna följa mig.

Ja okej.. Inte riktigt alla.

Inte de som jag tror har en baktanke.

Inte de som jag vet bara vill snoka.

Inte de som jag släppt taget om.

Inte de..

Tyvärr inte heller de som liksom åkt med i fallet. Men sorry. När skepp sjunker så gör även de goda det. 

Så är det.. 

Puss /Mama Linda 

Tack Umeå!

Jag har mycket att tacka björkarnas stad för. Jag har behövt Umeå. För utan Umeå tror jag inte att jag hade varit samma människa. En människa som jag gillar.

Umeå har gett mig en utbildning, ett arbete och arbetslivserfarenhet.

Umeå har gett mig mina allra bästa vänner, många skratt och härliga äventyr. Umeå har gett mig galna fester, sena nätter och underbar musik. 

Umeå har gett mig feminismen, mina starka åsikter som jag nu vågar ropa ut.

Umeå har gett mig självkänsla, självförtroende och chansen att se mig själv med andra ögon.

Umeå har gett mig mitt barn och hennes första år. Svea är född här och har gått sitt första år på förskola här.

Jag har varit mammaledig här i Umeå. Jag har varit sjuk här. Vi har flyttat här i Umeå. Vi har bofäst oss här.

Men.. Min familj är inte här. Tryggheten då vardagen arbetar emot oss finns inte här. Nätverken, enkelheten, nödlösningarna.. De finns inte här i Umeå.

Mina rötter, mina fötter.. De finns inte här.

Jag är inte Umeå. Även om jag alltid kommer älska denna stad. Och återkomma MÅNGA gånger.

Jag är Norrbotten.

Och nu kommer jag hem. 

Som en starkare, mer högljudd, vuxen och MYCKET mer självsäker fröken Karlsson. 

Så.. Passa er. ;) hehe.. 

Puss /Mama Linda

Hem

Dags att berätta..

Detta är så sjukt stort.

Vi är enormt peppade och glada över de beslut vi ha tagit. Nu jäklar händer det! VI FLYTTAR TILLBAKA TILL NORR! Till Älvsbyn. ;)

Vi trivs bra i Holmsund. Men under en längre tid har saknaden efter familjen, tryggheten och livlinorna varit stor. Allt för stor.

Så vi började planera och startade ett sökande efter att få flytta hem. Det har varit en process.

Men nu är vi där!

Ser fram emot det enormt mycket. Även om jag känner en bitterljuv känsla också. För jag trivs på mitt nuvarande jobb. Men det finns annat i livet som lockar och drar mer nu.

Så.. Vi flyttar hem! ;)

Och hus blir det! 

Vårt egna hem.. 

Jag sa en gång att vi nog aldrig flyttar hem.. Men.. en längtan hem som jag aldrig trodde att jag skulle känna, kom också.

Så vi bestämde oss och agerade. Och nu är det officiellt. :)

Vilken underbar resa som börjar nu.

Nu kommer vi hem igen efter 7 år i Umeå.

Till nya arbeten och ny vardag. :)

Hem till Älvsbyn.

I början av juni är det dags.

Hem till bojn. ;)

För det är ju dit man kommer när man kommer hem..

Puss /Mama Linda

Å

Packåsna och kläder fulla av minnen

Hur hamnade jag i denna jävla röra??!

Släpp ut mig! Rädda mig! Gah..

Och mitt i allt ska jag börja rensa kläder jag inte vill ha? Varför gör jag så?! ;)

Haha.. Jag är fan inte klok.

Men jag gillar då jag inte är klok.

Då går det undan. ;)

Jag gillar att rensa och gräva längst in i garderoben då och då. Det är som att gräva i sitt förflutna. Jag klämmer, luktar och känner på kläder som jag inte använt på länge. Tänker tillbaka på när jag använt dem sist. Minns, upplever.. Jag ler. ;) Kastar vissa plagg i den stora plastsäcken. Andra flyttar jag längst fram istället för längst bak.

Kläderna får nytt liv. 

Det är härligt, lite vemodigt och häftigt på samma gång.

Långt långt bak i garderoben låg en hög med ca 10 tröjor. Dessa hade jag då jag bar på min Svea. Jag luktade, klämde och kände på dem med. 

Underbart ju! De kan jag aldrig i helsike slänga. Nä.. De får bo kvar längst bak ett tag till. :) 

Snart är all enorm påskpackning borta.. Typ. Samt en massa plagg som inte längre får bo kvar i min garderob. De får gå vidare och skapa minnen hos någon annan. :)

Puss /Mama Linda

Påsken 2014

Fy fasen vilken härlig påskvecka vi fått. ;)

Känns inte alls bra att åka tillbaka till Umeå.. Men men.. Plikten kallar.

Och vi har MASSOR att göra några veckor framöver. Rensa, slänga, skänka och packa. Jösses.. 

Så är det någon som vill ha kläder i strl L och 42/44 får gärna komma hem till oss och rota. :)

Komsi komsi..

Våran påsksemester började mindre bra. Svea hamnade på sjukhus och det var verkligen inte trevligt. Men hon är hur pigg som helst nu och piggade på sig snabbt efter vi fått mer mediciner. :)

Great!

Sen blev jag dödsförkyld men det är också mycket bättre nu.

Så vi har hunnit med rätt mycket på 10 dagar. Vara supersjuka, superfriska och superledsna och superglada. ;)

Själva påskhelgen blev helt fantastisk med skoterkörning, en massa fiske, god mat och umgänge med familjen och goa vänner. Lyx! :)

Jaja.. Dags att bege sig hemåt för att återgå till vardagen ett litet tag till.

För snart är det faktiskt sommarlov och semester. Och en massa saker som händer. Sommaren blir det stressigaste men dock den bästa på länge. 

Dags att vända blad. :)

Så glad påsk. Nu drar vi!

Syns i björkarnas stad! <3

Puss /Mama Linda 

Nu jävlar blir det påsk!

Nu tycker jag att vi har piggat på oss så pass bra så att vi kan slappna av igen och förklara sjukläget som REJÄLT STABILT. ;)

Svea är piggare än mig för jag har blivit förkyld. Haha! Så jag har fan svårt att hänga på henne nu. 

Men jag blir också piggare och piggare så vi trotsar allt och drar till Kåbban idag och firar påsk med en massa godis, mat och lek både ute och inne.

Nu är det nog med sjukligheter för denna gången. ;)

Less som fan på den skiten.

Så nu ska vi vara friska enda fram till JUL!

Haha!

Puss /Mama Linda 

När hjärtat är utanför kroppen

Nu är vi på fötter igen.. Efter en helt fruktansvärd helg.

Våran lilla Svea har haft problem med sina luftvägar i några månader. Till och från. Och med en ihållande hosta.

Och i söndags så small det bara till.

Efter en hemsk natt så vaknar Svea med 40 grader i feber. Jag lyckades snabbt ge henne en alvedon men hon var redan påverkad av den höga febern och blev svår att få kontakt med.

Hon satt i mormors famn och helt plötsligt så började vårt lilla hjärta att krampa. Feberkramp.. Tre gånger!

Fy fan.. Och svårt att andas.

Så vi fick åka ambulans från Kåbdalis till Sunderbyn. En resa på ca 15 mil.

Så jävla långt.. Usch. :(

Hon syresatte sig sämre ett tag och fick då syrgas.

Väl på sjukhuset så blir hon undersökt. Lungorna lät rossliga och det i kombination med krampen så fick vi stanna på sjukhuset för att få ordning på mediciner och annat.

Hon fick inhalera flera gånger och blev ganska snabbt piggare. Men en jobbig natt med många tårar blev det i alla fall.

Men sen började allt vända.. 

Vi fick åka hem dagen efter. Lillan har barnförkylningsastma som aldrig riktigt vill ge med sig. 

Så vi har fått ökade doser att inhalera och en till medicin med oss hem.

Samt kramplösande om kramperna skulle återkomma. 

Hon är nu mycket piggare. Har börjat äta bättre igen. Men hon är så enormt trött.

Bästa dagen har varit idag. Så vi ser ändå en förbättring. :)

Tack och lov för det. 

Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. En okontaktbar unge som flåsade ytligt och hade mycket svårt att andas, med 40 graders feber som sen fick 3 feberkramper. Usch! Det var verkligen helt fruktansvärt.. :(

Alla känslor har kommit lite i efterhand nu för mig. Har kännt mig rädd och nojig även nu när läget är lugnt. 

Lilla älskade Svea. Du skrämde oss verkligen. 

Vi skulle inte klara oss i en värld där du inte finns. Du är vårt allt.

<3

Puss /Mama Linda

Ny blogg!

Min förra blogg..

mamalindamaria.blogspot.com som jag haft i flera herrans år gav upp och ville inte vara med nå mer.

Det går fortfarande att läsa den.

Men jag kan inte logga in eller blogga.

Lite vemodigt.

Men samtidigt kanske det var dags för en ny blogg? Jaja.. Så fick det bli.

Lite annan beskrivning. Mer feminism, ;) hehe.. Men allt som allt blir det samma innehåll som förr. Vardag, Svea och hemmet. 

Blandad kompott!

Välkomna!

Puss /Mama Linda